Jag var med om en ganska obehaglig händelse på vägen till jobbet igår. Händelsen väckte en hel del negativa känslor hos mig! Därav vill jag skriva om tonåren – tiden som handlar om att hitta och utveckla identiteten! Polisen beskriver händelsen annorlunda mot hur jag upplevde den. Deras beskrivning är: ”flertal högljudda ungdomar fick inte åka med då de inte kunde uppföra sig på bussen”. Flertal är minst 50 tonåringar som rusade på bussen, värre än människoflödet under morgonrusningen i TC. Ungarnas beteende upplevdes hetsigt, det bankades på samtliga dörrar, gormades och hela situationen var kaosartad. Inom några minuter var flera polisbilar på plats för att få ut ungdomarna. Bråk utbröt lite här och var utanför bussen. Dessa ungdomar såg ut att komma från något av lite fattigare områden i Stockholm som dessutom är extremt segregerat.
Adrenalin och spänning
Vi var inte alls många andra på bussen och jag tror att situationen upplevdes som obehaglig av dem andra och väckte ilska. Busschauffören sa bland annat ”dem är som djur inte människor”. Jag upplevde en viss nivå av irritation då jag AVSKYR att vara sen till jobbet samtidigt som det var spännande! Delvis pga att det var en så stor folkmängd så man kunde observera grupp beteende. Hade man mött dessa killar och tjejer individuellt hade de nog inte betett sig på samma sätt! Dessutom så läste jag om personlighets utveckling inte mer än några dagar sedan. Det handlade om hur man bär sig åt för att hitta och utveckla identiteten.
Att hitta och utveckla identiteten
Tonåren är en kritisk och jobbig tidpunkt för dem flesta! Under denna tid sker det stora förändringar i ens fysiska utseende och psyke! Det är då man ska lyckas att ta steget från barndom in i vuxenvärlden! Under tonåren dyker frågan ”vem är jag” upp och under denna tid provas det på en rad olika roller eller identitet! Tonåren präglas även av en rad experimenterande med allt från hårfärg till alkohol och dylikt. Det är en svår tid i obalans och det är ytterst viktigt att man ska kunna finna stöd från sin omgivning. Ungdomar precis som barn ser upp till andra och har förebilder i form av föräldrar, äldre vänner eller andra personer i omgivningen.
Vem ser du upp till?
Vad händer med identiteten när man växer upp i ett segregerat miljö? Säg att du bor i ett område som stigmatiseras av resterande befolkningen, har dåliga förebilder och rätt svårt att röra dig från din ingrupp till en utgrupp? Sannoligen tror du att ”de” andra ser ner på dig att känna dig. Förmodligen känner du stark tillhörighet till din grupp och ett osocialt beteendemönster att se upp till. Blev jag arg på tonåringarna som betedde sig illa? Nej. Däremot blev jag arg och otroligt ledsen över situationen. Bara det faktumet att dessa ungdomar är segregerade minskar deras chanser att utveckla sin fulla potential. Livet kan vara väldigt orättvist och jag önskar att man kunde trolla bort samtliga orättvisor i världen och leva i harmoni! Alla borde få en chans att hitta och utveckla identiteten på ett meningsfullt sätt!
Recap
Precis som Kenzie skrev så var det en fartfylld helg här på Kino! Jag älskar att stå på scenen och se ett hav av män och kunna dansa för en så stor publik! Finns inget bättre! Samtliga tjejer jobbade både fredag och lördag så jag hann även med en massa mys med mina kollegor! Igår avslutade jag och Melina kvällen med en av våra favorit stammisar och ni ser hur mysigt vi hade det på bilden längst ner! Hoppas att även ni har haft en super helg och vill önska er en fantastisk vecka!
Puss Lex
